söndag 1 december 2013

Anmäld till Vattenfall World Triathlon Stockholm 2014

Nu är jag anmäld till min första triathlon!

Min triathlonpremiär blir i centrala Stockholm, coolt! Loppet heter Vattenfall World Triathlon Stockholm och jag är anmäld till olympiska distansen (1500 meter simning, 40 km cykling och 10 km löpning).

Banan ligger så central det är möjligt, om och kring Riddarfjärden.

Bansträckning 2014
Det skall bli spännande att prova något nytt, några tankar så här ett drygt halv år innan starta...

1500 m simning

Det blir nog en utmaning men jag skall försöka få till crawlen så att det går snabbare än bröstsim.. högre ambition än så har jag inte... 40 min?

40 km cykling

Det blir en riktig utmaning, distansen är relativt kort, här gäller att ligga precis under tröskeln och inte köra slut på benen och inte ta onödiga risken gissar jag... tre gånger skall jag upp och över Västerbron...en gissning, en dryg timme, kanske 1:20?


10 km löpning

En utmaning, här gäller det också att ligga på eller strax under tröskeln...  klarar jag under 50 min är jag nöjd...

Summerat

Summerar jag mina gissningar hamnar jag på strax under tre timmar (2:50), är det rimligt? Låt se... att ha en ansträngning mellan 80% och 90% i tre timmar är ingen lek... så låt se!

lördag 30 november 2013

Lagerhaveri på pendelhojjen

Det började med att styret fastnade, det släppte dock ofta, ibland fick jag lov att ta ut svängen lite ofrivilligt...

Cube Touring Pro Disc

Ikväll tog jag tag i det och monterade bort styret, framgaffeln och styrlagren... 

Övre styrlager

Det övre lagret hade spruckit och kulorna bokstavligen rullade iväg åt alla håll... Rostigt var det dessutom...



Nedre styrlagret

Det nedre lagret verkade helt men rostigt... Hur kan de vara rostiga efter tre år? Nog för att jag använder cykeln dagligen till/från jobbet (året om) men ändock...

FSA no.10 semi-integrated

Vad göra nu? Skaffa nya lager, göra rent och fetta in, japp så får det bli!

Efter denna 'reparation' har jag hunnit byta vevparti (!), växelwiren, ett antal kedjor/kassetter och däck/slang... Det skall inte vara helt enkelt att cykelpendla...

måndag 30 september 2013

Racerns bakhjul fixat!

Äntligen är bakhjulet igång igen efter kraschen i början på juni.

Först fick jag kolfibern lagad av Innolite, snabbt och bra inför start i Ride of Hope. Väl i gång på etapp ett så levde bakhjulet om och väsnades, jag fick ett utbyteshjul av Shimano-mecken. Han sa att ekerspänningen var den troliga orsaken till oljudet.


Rostigt lager gömmer sig i navet
Väl hemma så lämnade jag in hjulet för åtgärd hos Specialized Concept Store, de spände om alla ekrar och jag gav mig ut på en cykeltur på triathlon-dagen... Ganska snart hade jag oljudet där igen...

Väl tillbaka på Specialized Concept Store så konstaterade mecken att jag fått en pepparkvarn i baknavet - ett eller flera lager är slut konstaterade han ganska omgående... Knepigt att tidigare experter inte insett detta konstaterade jag...

Jag bad honom att montera isär navet för att se hur det låg till, där såg vi att ett av lagren var rostangripen... se bilden till höger.
Ah, nu har vi i alla fall hittat den troliga orsaken, sagt och gjort så lät jag honom byta alla fyra lager när vi väl hade det hela isär...

Alla fyra lager i navet utbytta av
Specialized Concept Store
Kvällens testtur var som att cykla på en ny cykel - wow! Nu vill jag inte byta cykel längre!
Låt våren och sommaren komma så vi får ut och cykla tillsammans!
:)

söndag 29 september 2013

Lidingöloppet 2013

Ett mellanår, eftersom jag fick lämna WO på årets Vätternrundan så blev årets klassiker till intet, det blev svårt att motivera sig att träna till de två kvarvarande loppen... (Vansbrosimningen och Lidingöloppet)

Ironman-Tomas och jag inför start

Priset jag fick betala i årets Lidingöloppet... Det var det tyngsta och smärtsammaste Lidingölloppet jag sprungit...

Jag hade ett bra startled efter förra årets resultat, andra led. Loppet började bra, det var bitvis trångt och ryckigt men tempot var helt ok. Jag sprang bl.a. om Anders Gyllenius och hejade på honom, vilken kämpe!

Vid kyrkviken fick jag påhejjning av min kollega Max, skoj!

Redan vid ca 10 km började jag få känningar i höger knä, jag passerade 15 km på 1h 15m alltså precis 5 min/km-tempo. Jag var relativt nöjd men det men höger knä och en blåsa på höger fot började bli smärtsamt.

Strax därefter kände jag vänster stortå nagel, den hade nog gått av i någon av alla nedförsbackar, jag övervägde att stanna och snöra åt skorna lite hårdare för att in fara runt så mycket i skorna...

Efter tvättbrädan (banavsnitt med upprepade upp/nedförsbackar) började muskelinfästningen för lårmuskeln kännas...

Vid ca 20 km fick jag ett trevligt och oväntat tillrop av Lottas kompis, skoj!

Det blev värre allt eftersom, jag kunde helt enkelt inte springa när det var minsta motlut...denna del av loppet var bara smärtsam... Min enda tanke var att ta mig i mål, inget annat...

Beviset! LL 2013 avklarat!

Strax efter abborbacken stod, som vanligt, Zingo och hejade på, skoj! Det värmer varje gång!

Väl i mål kände jag ingenting, varken glädje eller lättnad, bara helt apatisk...

Summerat; spring aldrig Lidingöloppet otränad, det gör för ont. 

Lidingöloppet är får långt och tufft för att fuska sig genom... Löpträna innan!

onsdag 25 september 2013

Midnattsloppet Göteborg, 5-års diplom

Jag fick denna fina överraskning i dagens brevlåda, skoj!

Göteborg, 5 gånger, verkligen? Tiden går snabbt!


Vi ses troligen inte nästa år Göteborg, jag har planer på att delta ta i annat lopp som krockar tyvärr...

Men Stockholm då?
Jag har sprungit fler midnattslopp i Stockholm men jag fick ett av varven DNF pga att jag cyklade över mållinjen på väg till start och så har mitt första varv förlorats i midnattsloppens databas, tröjorna har jag dock kvar ;)

söndag 22 september 2013

Anmäld till CykelVasan 2014

Japp, jag hängde på låset och fick en plats till CykelVasan 2014!

12000 startplatser blev fulltecknade på 3 minuter och 21 sekunder, helt otroligt! IBM's molntjänst klarade anstormningen...

Jag hoppas på ett lyckat lopp nästa sommar, utan haverier... långt kvar ännu, vasaloppet, vätternrundan med flera skall klaras av innan det är dags ;)

Idag 24 sep kom detta mail

måndag 2 september 2013

Dags att byta kedja? Hur vet man?

Centimeterstock
Tum- och centimeterstock
Hur vet man när det är dags att byta kedja på cykeln?

Det finns flera sätt att kontrollera, här beskriver jag ett av det enklaste sätten. För detta behöver du en centimeterstock eller ännu bättre en tumstock.



Varje länk är en tum (2,54 cm)
Det är nämligen så praktiskt att varje länk i kedjan är en tum (2,54 cm). 12 länkar är således 12 tum eller 30,48 cm.
Mätning går helt enkelt till så att man mäter hur långt det är över 12 länkar. Är det mer än 12 1/8" tum, dvs 30,8 cm så är det hög tid att byta kedja. Är den 30,6 cm eller längre är kedjan sliten och börjar bli dags att byta.


Så här mäter du;

Börja med att lägg an center på en nit i kedjan

Så här ser en sliten kedja ut, denna har jag cykla till/från
jobbet med över vintern, ca 100 mil. Den mäter drygt 30,6 cm.
En helt ny kedja, den mäter lite drygt 30,4 cm

lördag 24 augusti 2013

Midnattsloppet Göteborg 2013


Sub 45 på nya banan, upp och runt Masthuggskyrkan!

Laddningen inför loppet var i stort sett obefintligt. En mil, tja, det fixar jag utan större problem, frågan är i vilket tempo.

Senast jag sprang Midnattsloppet här i Göteborg så kroknade jag i backarna vid Masthuggskyrkan, sista kilometrarna var besvärliga...

I år tänkte jag lite annorlunda, jag försöker ta det lugnt i början... Sagt och gjort väl på plats vid startfållan så var det 4 min till start... 

Klar för start!
Startskottet gick, jag började springa lugnt och försiktigt, försökte hitta mitt tempo, det visade sig att två killar framför mig höll ett lugnt och bra tempo - jag bestämde mig för att ta deras rygg.

Första kilometern gick snabbt, enligt gps'en så var farten strax över 4 min/km, inte så lugnt som det kändes... Jag tvingade mig själv att inte springa om dessa grabbar... Skall jag höja tempot så får det bli efter backen.
Många är det som skall springa, tur man står långt fram...
Vid ca 2 km kom hållkänslan, varför? Varför? Hade jag ätit för nära inpå? Ca 2,5 h, är det för nära?
Löpningen gick lugnt och jämt, på en väg gick det t.o.m. så lätt att jag började fundera på hur jag skulle kunna springa effektivare, längre på varje steg. Jag kände att min andning var den begränsande faktorn, lår/vader kändes helt ok... Jaja, jag får väl springa mer och lära mig mer som effektiv löpning senare...
Backen kom, upp och runt Masthuggskyrkan, värsta backen på midnattsloppens banor, värre än Stockholm... Backen är inte brant, men backen är lång, en s.k. åkbacke som vi cyklister skulle kallat den... Jag gick in i min bubbla (precis som vid cykling) och gjorde min egen backe. Vips så var jag vid kyrkan, pigg och fräsch! Nu bar det utför, nästan värre än uppför phu! Det sliter så på knäna och benen och jag lyckas inte sänka pulsen nämnvärt...

Masthuggskyrkan
Inser att jag måste bli bättre på utförslöpning...
2 km kvar, jag bestämde mig för att fortsätta mitt tempo, precis under håll som jag känt sedan 2 km... När det är 1 km kvar då skall jag höja något tänkte jag...
När det väl var 1 km kvar så bar det uppför, det var inte tal om någon större tempoökning. Jag tog än en gång en rygg som såg stark ut, han banade väg och jag följde bara efter, jag planerade att gå om honom på upploppet och fråga honom om vi skall göra upp om 'et. Så har andra gjort med mig, det är ett roligt sätt att ge det sista! Tyvärr så sprang jag om honom utan att märka det så det blev en solo rusch på slutet. Jag hörde speakern säga, här kommer de som fortfarande satsar på en riktigt bra tid, strax över 40 min... Hörd jag rätt? Väl närmare såg jag klockan, den var nära 45 min... Jag tog några extra steg och så var jag i mål!
Mycket nöjd efter målgång, sub 45
Då kollade jag på klockan på armen för första gången, jag valde, för första gången, att bara springa på känsla, det gick bra ;)
Officiell data från Midnattsloppet
Officiell tid blev ca 44 minuter och 46 sekunder och en snittfart på 4:29. Alltid skönt att komma under 4:30 :)


Officiell data från loppet från Midnattsloppet

















onsdag 21 augusti 2013

CykelVasan 2013

Mitt första haveri, denna sommar har förföljt mig med skador och toppades nu av materialhaveri...



Glada cyklister i baksätet
Efter lite om och men så lyckades jag och Peter hitta en chaufför, när jag väl hämtat upp alla fyra personer var bilen fullpackad, tre cyklar på taket, tre vuxna i baksätet och två i framsätet... Då bar det iväg norrut! Vi övernattade i Peters sommarstuga i Rättvik och ställde väckarklockan i ottan för att hinna köra upp till starten klockan 9:00 i Sälen.


Brådis att hitta alla prylar och komma iväg till start...


Väl på plats var det brådis med att få tag i nummerlapp och att få in cykeln i startledet.

Vissa av oss lyckades bättre än andra.




När väl starten gick började det hela phu! Första kurvan var det brottning, jag fick brottas lite med en kille som ville ta min plats i ledet... Varför så bråttom? Vi har en sjuhelsikes backe framför oss?

Väl i backen så intalade jag mig att köra mitt eget race i backen, jag cyklade uppför med en ca 80 i kadens och mellan 80 och 90% i puls, gick inte över 90%.

Redo för start!

Det visade sig vara en bra strategi, jag slutade i främsta ledet efter hela stigningen och fick en bra plats i första gruppen... Då började de köra som tokar... Tempot skruvades upp, jag låg sällan under 90% och farten på grusvägen var ca 40 km/h...phu!
Efter några kilometer så känner jag mig tom, insåg att jag inte druckit något sedan start och tempot och oroligheten i gruppen gjorde det svårt att ta upp flaskan och dricka...


Ops - jäklar jag insåg plötsligt att jag låg i fel led, grabbarna framför mig hade tappat klungan ... illa! Jag beslöt mig snabbt för att inte försöka gå om och cykla ikapp gruppen, det hade helt enkelt kostat för mycket, jag började i stället dricka... Farten blev betydligt behagligare, skulle gissa att jag snittade på ca 70-80%...


Bruten sadelstolpe
Kontrollerna kom snabbt, jag ignorerade dem alla, kunde dock inte låta bli att tänka på Vasaloppet, då kommer inte kontrollerna lika tätt...


Tiden gick och jag bestämde mig för att höja tempot, man skall väl ta ut sig i ett lopp eller?

Strax efter Risberg hände något med cykeln, det kändes som att sadeln vridit sig bakåt... Jaja, jag får stå ut med det tänkte jag... Sedan försvann sadeln helt, ops! Bara att stanna och inse att sadelstolpen gått av i höjd med ramen - illa!


Tre mekaniker jobbade med att få
ordning på min cykel...


Egna lagningsförsök misslyckades, jag fick inte upp stumpen som satt kvar i ramen... Vad skall jag göra nu? jag kom ihåg att jag hade sett Vasaloppsvägen nyligen, skall jag försöka ta mig dit och cykla asfalt till Mora?
Bryta alltså? Nej, det kan man väl inte göra...
Jag fick slita hårt, notera
sadelns lite annorlunda position...
Oxberg var 'bara' några kilometer bort, där kanske det finns mekaniker?! Med sadeln innanför tröjan började jag cykla ståendes mot Oxberg, det visade sig vara längre än jag gissat...
 
Väl i Oxberg så fick jag tre mekaniker att jobba med att försöka få i ordning på min cykel... tyvärr lyckades de inte heller...

De erbjöd mig en lånecykel... när får tillbaka min cykel frågade jag - ja... vi kör ner alla cyklar till Mora så snart vi stängt denna kontroll, troligen i 19-tiden... Då hoppas jag vara tillbaka i Stockholm, inget alternativ med andra ord. Jag fick låna tape och tejpade fast sadeln på ramen och begav mig mot Mora, endast 30 km kvar...
 
Att cykla ståendets gick förvånadsvis bra, i backarna hängde jag med bra, värre var det utför och på platten, kroppen tog för mycket vind...
 
 
 

Precis efter målgång, notera avsaknaden av sadel...
 


Det var bara att bita i och cykla på... Jag fick många tillrop, de flesta 'fan va jobbigt' andra 'starkt!' och några 'är det där en annan klass?'
Vips så var jag i Mora!
Glatt gäng som precis cyklat CykelVasan

Nu återstår bara hemresan!
 


söndag 11 augusti 2013

Ride of Hope, dag 9, Uppsala - Stockholm

Etapp 9

Sista och kortaste etappen i Ride of Hope!


Väl på plats vid starten vid Lidl i Uppsala så var humöret på topp hos alla! Vi pratade mycket om vad händer när Ride of Hope är avklarat, lite nostalgi innan det är klart helt enkelt... mitt i allt hörde jag mitt namn, det var Ken Hultberg som tagit sig till Uppsala för att cykla med oss till Stockholm, skoj! Strax därpå hörde jag mitt namn igen, då var det Klas Wiberg som precis cyklat från Lidingö för att cykla med oss till Stockholm, verkligen skoj att ni kom!

Det var f.ö. många klubbkamrater, bl.a. David Schwieler, på plats, Hofvet hade säkerligen över 30 cyklister på plats, nästan alla ville cykla i snabbgruppen... när vi väl samlat den snabbaste snabbgruppen (32+), var det på tok för många i gruppen. Ledarna valde att skapa en egen grupp av Hofvet's cyklister.

Ken Hultberg, jag och Klas Wiberg

När väl starten gått så kom vi iväg efter Hofvet-gänget. De första milen blev ryckiga, flera, däribland jag själv ville höja tempot medans andra sänkte tempot. Det hela slutade i att vi sänkte tempot för resterande del av etappen. Tyvärr råkade vi ut för en mindre olycka, en av våra cyklister körde ihop med framförvarande cyklist och körde i backen... några mindre skrubbsår och lite skavanker på cykeln var allt vad kunde se när jag stannat hos honom. Han valde direkt att köra vidare.


Dagens grupp leddes av ledare som kommit norr ifrån vilka var mycket trevliga! Vi passade på att prata om deras etapp (Umeå-Stockholm) och jag berättade lite om vår etapp (Lund-Stockholm). Till saken hör att jag är lite intresserad av att köra Umeå-Stockholm nästa år, då cyklar man bl.a. genom Dalarna, min hembygd. Återstår att se om det blir verklighet.


Direkt efter målgång
Vi såg ut att klara oss från regn, SMHI hade tidigare hotat med regn från kl 11 och framåt... när vi närmade oss Stockholm så kom regnet, på med västar/jackor! Regnet slutade dock när vi var i höjd med Universitet så det blev genast glada miner, av med västar/jackor igen... vi kommer att gå i mål i solsken!

Och vips så var vi i mål och där mötte min Anna och våra barn mig! :)
 

lördag 10 augusti 2013

Ride of Hope, dag 8, Västerås - Uppsala

Igår anslöt Ride of Hope norr med oss som cyklat från Lund. Vi är nu närmare 100 cyklister som skall cykla de två sista etapperna tillsammans.

Många cyklar blir det...
Idag skulle det bli sista cykeldagen säger de erfarna Ride of Hope-cyklisterna, morgondagens etapp (Uppsala-Stockholm) är defilering.

Jockes planerade grupp som skulle köra lite längre och snabbare blev av intet redan i går kväll på ledarmötet. Ingen grupp skall köra snabbare eller längre än det som redan aviserats sades det i mötet enligt uppgift... :(

Jag fick samtidigt reda på att det skulle filmas på etapp 8, alltså dagens etapp... vi ombads ha RoH-stassen på oss... jag hade planerat in tvätten så att den skulle vara klar till etapp 9 (sista)... då blev det brådis att få RoH-stassen torr... testade ett tips om att rulla in kläderna i en handduk och sedan vrida åt allt man är värd och t.o.m. stå på rullen... och det fungerade! handduken blev fuktig och kläderna torrare, nu fanns det hopp igen, väl på morgonen så var de så pass torra att de gick att ha för dagen!
På morgonen, utanför IKEA var osäkerheten stor på hur fartgrupperna skulle sättas samman… och vem som skulle vara ledare för vilken grupp.
Etapp 8
Dan blev kallad att leda en mellangrupp, Jocke och Bela fick leda inte fullt så snabba grupper…  Magnus Jarl och en av ledarna från norr fick varsin snabbgrupp. Jag var snabb och ställde mig vid Magnus då jag vet att han kört snabbt tidigare dagar… det var ett klokt val visade det sig.

Dagen till ära var vi förstärkta av många dagsåkare, flera från lokala cykelklubbar (Enköping, Västerås och Uppsala) vilket var mycket bra, friskt blod i gruppen!

Vår MC-eskort
Vi hade MC-eskort idag!!! Vilken lyx, tänk om man hade det på alla sina cykelrundor… gruppen jag startade med tog det rätt lugnt i början, min puls låg stadigt kring 60 % och jag började bli orolig för att det inte skulle bli något ”åka av” idag… kilometrarna gick och farten började ta sig och tills slut hade vi en bra marschfart 37-42 km/h vilket var helt perfekt för mig. Innan vi viste ordet av så var i Enköping och första och enda depån för dagen… dagens etapp var ”bara” dryga 10 mil…

Ett snabbt stopp och sedan satte det av igen, vi fortsatte marsch strax under 40 km/h och det hela flöt mycket bra. Vi körde fel ett par gånger och fick stanna och vända om igen… annars flöt det mesta bra. Jag fick till en av mina bästa förningar hittils... jag gick aldrig under 49 km/h under min förning, jag slet hårt, pulsen gjorde dagsrekord under förningen med 91% :)

Vi fick ett snabbstopp vid ca 9 mil då en av medlemmarna behövde inta insulin… han bad om att sänka farten ett par km/h… 200 meter efter detta var vi uppe ”normal” fart igen… när vi sedan började närma oss Uppsala så blev vägarna sämre och trafiken tätare, vi fick sänka farten kraftigt och innan vi visste ordet av så var vi i mål!


Snabbaste gruppen eftermålgång! 36,4 km/h i snitt enligt Magnus/ledaren
I morgon väntar den kortaste etappen, Uppsala-Stockholm och målgång på Gärdet, då får jag träffa min älskade Anna och våra barn igen, det skall bli så härligt! Vi ses snart!

fredag 9 augusti 2013

Ride of Hope, dag 7, Katrineholm – Västerås

Etapp 7
Vädret såg lovande ut på morgonen, regnet verkar vara borta från prognoserna, temperaturen skulle dock bli rätt låga, ca 15-16 C under etappen. Osäkerheten var dock stor med gårdagens etapp i färskt minne... många drog på sig ärmar, västar, skoskydd och några jackor. Jag stoppade ner ärmar och en väst i jackan… i fall att… chansade på att det inte skulle komma regn.

Väl vid Lidl och starten träffade vi dagens dagsåkare, ca 40 st bl.a. ett större gäng från IKEA som valde att cykla med snabbgruppen 30+ km/h. Våra ledare Bela och Jocke valde dock att dela på gruppen redan innan start, jag hamnade med Jocke's grupp och Bela med IKEA-gruppen.

Vår grupp fungerade hyffsat, vi hade två dagsåkare som hade det tungt fram till första depån, en av dem tyckte nog att det gick lite väl snabbt, snabbare än vad som sagts till dem (28-30 km/h) vi fick skjuta på dem lite och ge dem kortare förningar så de tog sig till första depån. Väl kämpat killar!

I första depån fick de möjlighet att byta till en grupp som skulle hålla 28+ km/h och brukar snitta strax under 30 km/h, grabbarna valde dock att stanna i vår grupp.
Direkt efter första depån förklarade Jocke att nu skulle vi köra belgiskkedja (se instruktionsfilm längre ner för mer information om vad detta är) med vänsterrotation pga. kantvinden. Tempot skruvades upp kraftigt, vissa hade det svårt med sina förningar, en släppte t.o.m., normalt brukar vi inte lämna någon efter vägen men han valde att invänta nästa grupp.

Andra depån var i Eskilstuna och vår vän Mattias hemstad, han fick således guida och det gjorde han på bästa sätt. Väl vid depån möttes vi av lokaltidningen som intervjuade några av oss, sedan fick vi åka snyggt uppför en backe medans de fotade oss ;) jag log i andra led så vi får väl se om jag syns på någon bild i tidningen ;)

Även TV4 var på plats, Camilla (enda tjejen som är kvar i snabbgruppen) förklarade för mig att de väntar på NHL-proffset som cyklade med mellangruppen idag… ops, han pratade jag med i första depån, jag visste inte vem han var, såg hon som en vanlig dagsåkare… skall man veta sådant? Jag är tydligen hopplös på sådant, han var trevlig i alla fall.

Efter andra depåstoppet satta vi bra fart igen, vi fortsatte med belgiskkedja och det gick fortsatt mycket bra, om än lite ojämn fart beroende på vem som drog… lyckades dra sönder gruppen vid ett par tillfällen – fy mig! Jocke sa åt mig att slå av på takten, tänk på vad som händer där bak…

Här en filmsnutt från vår grupp in action, filmat av Micke:

När vi sedan började närma oss Västerås, grupperade vi om. Jag, Jocke (ej ledarjocke), Micke (fd tävlingscyklist), Mattias och Camilla fick bilda en egen rotation och resten fick ligga i vår svans… då fick vi fart på gänget, vi snittade 37 km/h in till Västerås enligt en av cyklisterna.

Jag passade på att prata lite mer med våra två dagsåkare, det visade sig att de inte tidigare cyklat i grupp, han var närmast lyrisk, "att det skall vara bra att cykla i grupp visste jag men att det gjorde en sådan skillnad det kunde jag inte tänka mig!" Jag känner igen mig i detta, det var närmast en lyrisk upplevelse första gången jag kände detta själv, att cykla klart över sin förmåga, kanske i 40-50 km/h och klara av det! Det ger en kick kan jag lova, gissar att dessa killar börjar cykla med en cykelgrupp framöver! :)
Väl på plats på IKEA möttes vi, som vanligt, av vårt serviceteam och en IKEA-representant som ätit gladpiller, jäklar vilken positivt och glad människa! Trevligt! Hon bjöd oss på IKEA-godis, handduk och en valfri måltid i restaurangen. Tack IKEA! Det blev en stor porttion med köttbullar, mos, sallad och kaffe!

Under middagen fick jag ett samtal av min goa kompis Jonas ”Lidde” Lindblo
Jag och Lidde utanför IKEA
m, han var på IKEA med familjen och sett min check-in på Facebook, vilket sammanträffande! Skoj!

I morgon bär det av till Uppsala, sista riktiga cykeletappen säger de som varit med förut. Uppsala-Stockholm är en defilering säger de, det är för mycket folk, för mycket cykelvägar och trafik i största allmänhet, snabbgruppen hade förra året en snitt hastighet om ca 25 km/h, det säger väl en del… Jocke har lovat ”åka av” i morgon, han har lovat köra slut på mig! Nu är det mina vägar som gäller i morgon och då skall det bli åka av!

torsdag 8 augusti 2013

Ride of Hope, dag 6, Linköping - Katrineholm

Etapp 6
Dagens etapp startade i lätt regn som ganska omgången slutade. Vi hade dagen till ära flera dagsåkare, vår grupp var extra stor och vi hade två ledare, Jocke och Bela. Efter ca 20 km så fick vi första punkteringen sedan Skåne. Vid detta stopp samlade Bela gruppen och lät meddela att inte kommunikationen fungerar i gruppen och att vi har för många onödiga och riskfyllda inbromsningar som gjorde att vi fick flera incidenter redan de första milen.

Strax därefter drabbades vi av ytterligare två punkteringar… jag har tidigare skrivit om bra disciplinerade grupper – idag var det motsatt… vid första depån togs beslut om att dela gruppen, några erfarna cyklister skall vara i varje grupp meddelade Bela. Jag hamnade i Jockes grupp. Direkt fungerade gruppen bättre, troligen pga. en mindre grupp. Vi cyklade på ganska bra mellan depå 1 och 2 - tiden försvann… andra depån var redan vid ca 85 km och där serverades ”Mormors pannkakor” med sprutgrädde och sylt. Vi var rörande överens om att ingen, nu levande, mormor kan ha gräddat dem… :|


Kläder på tork efter regnet

Efter depå 2 fick vi dagens stigning, Säterholmsbacken, 1,6 km lång, 3,9% lutning och en stigning på 72 meter. En ”cykelbacke” på stora klingan som Jocke sa… jag fick slita hårt för att hålla hjulen igång och lyckades ta mig upp på 4 min och 41 sekunder, det räckte till en nionde plats på Strava ;)

Strax efter Säterholmsbacken fick jag en energiboost… jag hade tröttnat lite och ville få upp farten tog några längre förningar och tryckte på lite försiktigt… efter en stund var vi kapp vår systergrupp och låg i deras svans en stund. Någonstans där började det regna… nu gäller det att hålla trycket uppe så man inte börjar frysa var min tanke, jag tog åter igen flera längre förningar, flera tillsammans med Jocke… där sa Jocke - "du är djävulskt stark”… det värmer kan jag lova… att en så erfaren cyklist som han, säger något sådant… dagens höjdpunkt för min del!

Pang, så fick vi vår femte punktering… denna gång var det fd chefsmekaniker på svenskacykellandslaget som fick punktering…  han lagade punkteringen snabbare än någon annan gjort, imponerade!

Sedan var det bara att bita i styrlindan och cykla på, det regnade tidvis kraftigt och sikten var urusel och bromsverkan var lika så urusel…

- vips så var vi i Katrineholm. Slut på etapp 6.

Väl på hotellet så fick vi en glad överaskning, Mattas bror var på plats och erbjöd massage för 150 kr/20 minuter – det är vad jag skall göra så snart jag skrivit klart detta inlägg…

I morgon bär det av mot Västerås, endast 132 km… kortaste etappen på denna resa så här långt! SMHI-lovar regn… brr… hoppas de har fel…

onsdag 7 augusti 2013

Ride of Hope, dag 5, Örebro - Lindköping

Etapp 5
Idag cyklade jag med Jockes (Joachim Englesson) snabbgrupp. Dagen till ära var den förstärkta med några dagsåkare. Vi var ca 20 personer som gav oss av från Örebro mot Linköping via Motala.

Väderprognosen sa sydostlig till sydvästlig vind - kantvind de första tio milen mot Motala med andra ord, vissa tog på sig tightakläder (som inte tar lika mycket vind), andra bytt till bergshjul (som inte har hög fälgprofil och därmed inte är lika vindkänsliga)...

Väl iväg på vår 160 km långa etapp så fick vi inga större känningar av vinden alls, vi fick däremot en underbart trevlig väg ner till Motala, vissa sträcka var vykortsmotiv, smala, slingrande svagt kupperade vägar genom ett fint skogsladskap... helt underbar cykling!

När vi väl närmade oss Motala blev det déjá vu big time, vi kom nämligen in på slutet av Vätternrundan, denna gång med endast 10 mil i benen och fint väder, härlig känsla, vi fick upp bra fart och allt var bara perfekt!

Efter Motala hände något med gruppen, det måste ha lagat något i maten i depån eller så boostade vinden vårt självförtroende, vi växlade upp tempot rejälv, vi snittade över 45 km/h långa sträckor! 


Målet i Linköping.

TV4 inslag, spola fram till ca 2 min.
http://www.tv4play.se/program/nyheterna-skaraborg?video_id=2413787

tisdag 6 augusti 2013

Ride of Hope, dag 4, Skövde - Örebro


Etapp 4
Idag cyklade jag med Bela Hack's snabbgrupp. Vi blev totalt 15 personer i gruppen vilket var helt perfekt. Gruppen var jämn och disciplinerad - dvs mycket trevlig att cykla med :)

Dagens tur gick från Skövde till Örebro och distansen skulle ha varit 170 km men visade sig vara 166 km från start till mål exkluderat till/från respektive hotell.

Fram till första depån var cyklingen riktigt bra, vinden i ryggen stora delar och soligt och fint väder. Även sträckan mellan depå 1 och depå 2 var trevlig, vi hade en snitthastighet kring 35 km/h fram till depå 2 (ca 12 mil). Efter sista depån in till Örebro fick vi mycket kant- respektive motvind, snittet slutade på 32,6 km/h helt ok med tanke på förutsättningarna.

Lokalradion intervjuade två av deltagarna, Peter och Göran om det hela, lyssna här;
http://m.sverigesradio.se/artikel/5610007?programId=97

Örebro välkomnade oss inte särskilt bra, jag räknade till minst åtta bilar som alla gick upp bredvid oss, gasade fullt gick om gruppen för att sedan bromsa till tvärt och peka finger... Bilister, varför?

Väl i mål var det helt annat, där arrangerades det barnens vätternrundan där barnen gick i mål under 'vårt' mål och fick medalj självklar starkt påhejade av oss 'proffscyklister' ;)

En rolig avslutning på dagens etapp!

Tvärsnytt om minivättern;



måndag 5 augusti 2013

Ride of Hope, dag 3, Göteborg - Skövde


Etapp 3
Dagen började med poliseskort från hotellet till Östra Sjukhuset i Göteborg, mäktigt!

Vilken service Göteborg bjöd på! 

Alex på single-speed-cykel
Dagen till ära skulle vår projektledare Alexander 'Alex' Amprazis cykla dagens etapp tillsammans med representanter från vår huvudsponsor Lidl på en RoH-designad single-speed-hoj... stark kille det där! 

Jag valde att starta i snabbgruppen även i dag (tredje dagen i rad) för att ganska snabbt börja tvivla på att jag kunde hänga med gänget... gårdagens löptur kanske var anledningen, eller något annat... jag hängde knappt med i backarna, när vi sedan kom till "backen" i Tollered fick jag smaka på mjölksyra big time...phu, nästan sist uppför backen... jag tänkte - nu blir det till att släppa och hänga med en något långsammare grupp... 

Vår ledare, Joachim 'Jocke' Englesson, gav mig en knuff i ryggen och den boostade mitt självförtroende så jag valde att fortsätta, åtminstone till nästa depå, efter ca fem mil.  

Väl där hade alla planer på att byta grupp försvunnit :) Jag hade fortfarande problem att hålla tempot i backarna men på slätten gick det desto bättre så på det hela taget var jag i nivå med övriga deltagare. 

Många stunde hade vi superfin cykling, lätt medvind och sol... långa sträckor snittade vi närmare 40 km/h - härligt! Vi drappades av ett ytterliggare hjulhaveri, en kille körde ner i en grop och en eker gav sig och hjulet blev obrukbart. 

Dagen till ära hade vi två ledare, Joachim Englesson och Dan Sandmark, båda mycket starka cyklister, ödmjuka och trevliga på alla sätt och vis! 

Gps'en meddelade att vi cyklat med 33,0 km/h i snittfart, bästa hittills!

Skövde tidning uppmärksammade oss och plåtade en av våra grupper;

http://www.skovdenyheter.se/nyhet/71513/cyklar-kampen-mot-cancer

söndag 4 augusti 2013

Ride of Hope, dag 2, Halmstad - Göteborg

Dagens tur var en toppentur, placerar sig på topp-tio "all time".

Start, etapp 2
Starten i Halmstad, nästa Göteborg!

Fina vägar nära havet, fint väder, lagom varmt, bra och disciplinerat gäng - det kan inte bli mycket bättre!

Natursköna vägar i klunga, kan det bli bättre?

Dagens etapp gick från lidl i Halmstad till heden i Göteborg. Vi hade två depåer på vägen, den första i fina Varberg invid havet! I Varberg kom flera intresserade fram och ställde frågor om vad eventet, jag fick svara bäst jag kunde... En äldre dam funderade på varför vi inte besökte barnsjukhuset i Varberg...

Den andra depån var i Kungsbacka där vi fick mormors pannkakor och kaffe.

Göteborg mötte oss med värme (det blev markant varmare)


En lite annorlunda gäst på dagens etapp
En 'cykelbil' som cyklade med oss idag.

Fakta om etappen;
Längd 163 km
Snitt fart 31,2 km/h

Uppmärksammat i media;